bokkällan

Belgiska Amélie Nothomb är en författare som blandar humor och mörker. Under tiden jag läste franska lärde jag mig älska hennes sätt att skriva. Just nu läser jag på franska Nothombs Une forme de vie, som på engelska heter Life form. Här brevväxlar berättarjaget med en amerikansk soldat som överäter och blir groteskt tjock för att döva sin ångest under tjänstgöringen i Irak. Hon uppmuntrar honom att se sin viktprotest som konst, men oroar sig samtidigt för vad konsekvenserna ska bli av detta. Brevvännen Melvin förklarar hur han som överviktig djupt saknar känslan av att gå med lätta steg, något som han uppmanar alla oss som kan att njuta av. Han känner det som att han med övervikten bär bördan av sina "brott" som soldat. Melvin säger sig vara en av de första amerikanska soldaterna som kom till Irak, men vem är han egentligen?

Olle Carlssons "Just idag 365 tankar för sinnesro" rekommenderar jag varmt. Den kan man bära med sig och läsa lite ur varje dag eller varje vecka. Olle Carlsson uppmanar oss att vara förlåtande mot oss själva och göra det bästa av det vi har. Jag har nästan lärt mig vara tacksam... Tack Olle!

Den här boken är en av de finaste gåvor jag någonsin fått. Här finns verkligen det bästa ur den svenska poesin. Sibelius "Ett ensamt skidspår" berör mig djupt liksom Hjalmar Gullbergs dikt "Kärleksroman". Utdraget ur Harry Martinssons Aniara är också starkt: Minnet kommer glimtvis åter. Här i rymden finns ej hinder, alla tider stråla samman, och jag minns från skilda riken skärvor från min långa vandring. Borde köpa fler exemplar av denna underbara samling och ge bort.

Nawal el Sadawi är en egyptisk författare, läkare och feminist. I Den stulna romanen får vi möta litteraturkritikern Bodour och hennes make. De båda arbetar på en tidning i ett korrupt Egypten. Bodour älskar inte sin man och har ingen nära relation med sin dotter. Hon drömmer om en annan tid då hon var ung och tänkte annorlunda. På nätterna skriver Bodour en hemlig roman, men sidorna verkar försvinna. Männen i Den stulna romanen är nästan genomgående vidriga karaktärer som kliar sig i skrevet, missbrukar sin makt och besöker prostituerade. I kontrast till de korrupta männen träder sångerskan och gatflickan Zina fram. Zina är radikal och egensinnig, men onda krafter vill komma åt henne. Det som tilltalar mig i den här boken är den drömska tonen och virrvarret av människor, den ständiga önskan om ett annat liv. Den stulna romanen är poetisk och vacker mitt i korruption och ondska.

Marie Kondos Konsten att städa handlar inte om hur man putsar fönster eller skurar golv, utan om hur man gör sig av med alla saker man inte behöver och därigenom får mer tid och energi till det man egentligen vill göra i sitt liv. Kondo råder oss att inte förvara samma kategori saker på flera olika ställen i bostaden och att ha kläder vi tycker är fina på oss även när vi är hemma. Hon förespråkar att vi viker våra kläder till små kvadrater så att de tar mindre plats och verkligen får vila när de inte används. Var sak ska ha sin bestämda plats, understryker Marie Kondo. Själv har jag rensat böcker och kläder i helgen, varit och lämnat på Stadsmissionen och ja, det känns bättre. De där gula sopptallrikarna jag hade till en vårfest för sju år sedan har förresten aldrig passat i mitt köksskåp... Skönt att slippa dem. Nu syns mina älsklingssaker desto mer. Marie Kondo menar att magiska saker kan hända när har vi rensat ut och jag tror henne. Hur många saker behåller vi inte av rädsla e