bokkällan

Efter att ha sett filmen om Ted Gärdestad hittade jag en bok på biblioteket som heter Att förstå Psykos och Schizofreni. Det är en av de bästa böcker jag har läst! Egentligen handlar den inte så mycket om just sjukdomarna, utan om hur oerhört viktigt ett gott bemötande och respekt är för att människor ska kunna må bra och återhämta sig från svårigheter. Tvångsintagning och tvångsmedicinering måste ju vara en sista utväg. Att inte tala med personer i svårigheter är grymt och omänskligt. Den som saknar en stödjande omgivning löper större risk att drabbas av ohälsa. Ibland beror kraftiga reaktioner på sömnbrist, vilket lätt kan glömmas bort. Att man inte ätit eller druckit kan ge samma effekt, så det är oerhört viktigt med stöd i vardagen och till exempel nya behandlingsmetoder för bättre sömn. Vi alla behöver vänligt bemötande och uppmuntran och ofta är det de som befinner sig längst ner som inte får det, till exempel fattiga kvinnor och utsatta barn. Genom att beröva människor ett

2004 var Jana Hensels Zonenkinder en bästsäljare i Tyskland. Den fick även en efterföljare med essäer om livet efter Tysklands återförening. Jana Hensel ger oss som inte var med och egentligen inte kan förstå skeendet en inblick i svårigheterna som de forna östtyskarna stod inför när de skulle integreras i västtyskland. Det tycks som om många kände mindervärdeskomplex och skämdes över att inte ha koll på vad som var modernt eller hur saker och ting fungerade i väst. Hensel känner att hennes land togs ifrån henne mycket plötsligt och med det en massa aktiviteter och vanor som betydde gemenskap och trygghet. Många i den äldre generationen blev arbetslösa och ett stort avstånd skapades mellan föräldrarna och deras tonåriga barn. Barnen kunde ge sig ut i världen och uppleva allt det nya, medan föräldrarna inte riktigt var kapabla att lära nytt. Bara en sådan sak som att ge varandra presenter kunde skapa irriterande problem. Föräldrarna gav bort det som varit specialerbjudande den d

Gott nytt år! Bloggandet kom av sig när min dotter blev mer rörlig, men jag ska komma igen nu. Så här några månader efter att jag läst ut den, minns jag fortfarande några viktiga tips från Yael Adlers hudbok. Att tvätta sig ofta med tvål behöver inte alls vara bra, utan kan tvärtom skada huden, skriver hon. Särskilt underlivet bör man inte tvätta med tvål enligt författaren (och en hudläkare måste väl ha rätt?!). Varje gång huden tvättas med tvål förstörs det naturliga skyddet och det tar flera timmar att återställa PH-värdet. Risken ökar för bl.a.svampinfektioner. Att använda ren olja som hudvårdsprodukt rekommenderas inte heller, eftersom oljan löser upp hudens egen oljebarriär. Yael Adler går så långt som att skriva att den som tvättar sig för ofta med tvål stinker! Synd att en släkting som badade barnen varje dag aldrig kommer att läsa den här boken... Vad jag minns står det inget om hur det idoga tvättandet påverkar våra stackars händer. En mamma som jag ed ständiga blöjbyte