bokkällan

Så här på långfredagen läser jag än en gång Mörker som gör gott av Thomas Engström. Den handlar om en svensk universitetslärare, verksam i USA, som lever ett ensamt och händelsefattigt liv med dvd-filmer, cola light och någon gång ibland ringer sig sjuk fast han inte är det. Hans liv tar en ny vändning när han får veta att han har en son. Allt detta spelas upp i en miljö av lärande och kunskap, blandat med rappa dialoger. Några sidor ur boken ska jag tvångsläsa högt för pojkvännen, han kommer inte undan.

På Akademibokhandelns bokrea köpte jag äntligen den smidiga Nordstedts franska fickordbok som jag så länge velat ha. När jag kom hem och öppnade den blev jag förvånad. Sidorna längst fram hade veck, som när de veks ut visade att formatet på sidorna var fel. I en del av ordboken sitter sidorna för långt in och början av orden går inte att läsa. Vad ska jag göra? Jag köpte den för 48 kr. Egentligen borde jag lämna tillbaka den, eller hur? Samtidigt är det lite roligt, festligt nästan. Och gulligt. Inget att ha i påskägget dock.

Nu har jag köpt min Libers atlas, fast den inte var med på bokrean. Äntligen ska jag få koll på världen! Jag börjar med att se efter vilka städer jag passerade igenom på tågresan till Trelleborg i veckan. Tidigare hade jag Dagens Nyheters kartbok och den var inte alls bra. Sverige fanns knappt med där och kartorna var märkligt skurna. Här finns bra översikt över Sverige och världen och fina bilder till och med på landskapsblommor och landskapsdjur. En pärla till kartbok, med stjärnhimlen på baksidan.

I torsdags upptäckte jag att biblioteket där jag bor sålde ut hela årgångar av tidningarna Tara, Vi Läser och nyhetstidningen Fokus för mellan 20 och 60 kr bunten. Nu blir det helgkalas med mycket te och tidningar! I vanliga fall är jag oftast för snål för att betala för vecko- och månadstidningar, om det inte utlovas något alldeles särskilt intressant. Varför köpte jag förresten inte några kilo ICA-kuriren och den där engelska politiktidningen när jag ändå var på gång? Sanningen är att jag inte hade kunnat bära hem allt själv. Jag kan också erkänna att jag gärna läser skvallertidningar, som biblioteket dock inte har. Det började jag började jag med hos en barndomskompis, vars mamma prenumererade på Hänt i Veckan under tidiga 90-talet. Inget internet hade vi, så det blev gamla veckotidningar. Att läsa oviktigheter om kändisars påstådda liv och kärleksaffärer är en spännande följetong, oavsett om det som skrivs är sant eller inte. Oviktiga nyheter behövs som motvikt till allt elän