bokkällan

Firar du jul i Tyskland får du garanterat med dig för många chokladtomtar hem. Jag funderade över vad man kan göra med dem och kom fram till att chokladmousse och frusen chokladmousse var det enklaste och godase. Eller mousse på mandelbotten... Äntligen känner jag mig lite nyttig efter julen! Idemässigt alltså... Praliner kan man förmodligen också smälta och göra mousse av. 200 g sönderdelad chokladtomte, mjölkchoklad 2 dl vispgrädde 2 ägg 100 g Kesella 2 msk kakaopulver ev vaniljsocker eller 1 tsk snabbkaffepulver Dela äggen i gulor och vitor. Vispa vitorna till skum. Vispa grädden. Smält chokladen i vattenbad. Rör ihop grädde, äggvitor, Kesella och smält choklad. Pudra över kakaopulver med en sil och rör om. Rör ner äggulan också. Smaksätt med kaffe eller vaniljsocker om du vill. Skeda upp i sex fina dricksglas. Dekorera gärna med små chokladplattor, rostade nötter eller "vuxet" strössel. Livet efter julen kan börja!

Försökte boka flygbiljett till januari och fick inte handla. Det visade sig att jag måste ändra köpgränsen för bankkortet. Gränsen är för en rullande 30-dagarsperiod... Trodde den var per köp ärligt talat. Gräns för bankomatuttag ska man också ha, fast jag aldrig tar ut. Kan inte banken ställa enkla frågor om ens vanor när man får kortet och föreslå bra nivåer? Vem f-n vill ha låg gräns på internetköp idag? Och vem f-n vill ha möjlighet att ta ut tio tusen i en bankomat... Var tvungen att uppdatera min dotters förskoleansökan till andra sidan stan. Den tjänsten var inte smidig och självklart går bank-id snart ut... Mitt mobila bank-id är en förutsättning för att kunna logga in på den digitala brevlådan Kivra. Det är bara det att jag inte minns koderna...  Varför accepterar inte idioterna Kivra vanligt bank-id? Är så trött på Kivra och vill egentligen inte ha tjänsten, men var tvungen för min arbetsgivare. Fuck Kivra!  Dags att läsa boken Jävla Skitsystem igen! Grrrrrrr

En spis som håller temperaturen själv så att det varken kokar över eller slutar bubbla En laptop som laddar sig själv En dusch som minns vilken temperatur jag vill ha när jag tvättar håret Saminloggning till en massa tjänster Kan inte tvättmaskinen fylla sig själv också. Och plocka ur...

Det glädjer mig att Märta Louise i Norge uppmärksammar högkänslighet och ser det som en tillgång och kraft, men boken som hon skrivit tillsammans med sin affärspartner och kollega berörde mig inte riktigt. Född sensitiv var för pratigt skriven och kunde ha varit 1/3 så lång. När jag tänker efter tyckte jag mest om delarna som handlade om att ha och driva företag... Delen om högkänsliga män uppskattade jag, det finns tydligen en bok att köpa om hur man uppfostrar känsliga pojkar. Får satsa på den istället! Självklart fortsätter jag uppskatta Märta Louise och hennes drivkraft att göra egna val och stå för dem tills alla ser hur rätt det var.

Den Japaninspirerade utrensningen går vidare. Efter flera helgturer till Stadsmissionen med buss börjar jag känna mig rätt nöjd. Jag ser vad jag har, får överblick och uppskattar mina mest praktiska och fina ägodelar mer. Ett för tungt överkast som nästan aldrig använts (förutom vid lägenhetsvisning) åkte till Stadsmissionen nyligen och en hel hylla i garderoben frigjordes! Jag ska även våga sälja ett par fina skor som bara inte passar min stil. Vilken överblick jag får i skohyllan! Nu är det bara lillans urvuxna kläder kvar att rensa. Och kanske julpynt... Vad ska jag hitta på sen?

En hög chef, vi kan kalla henne Annika, skickar i slutet på veckan ett mail om vett och etikett när man mailar på jobbet. Ha en tydlig rubrik, presentera dig så mottagarna vet vem du är, läs igenom och rätta till småfel, uttryck dig kortfattat, cc:a inte för många... Enbart små bokstäver kan uppfattas som lathet... Goda råd kan man tycka. En timme senare kommer ett mail från hennes chefskollega, vi kan kalla honom Anders. Rubriken är "Peronalinfo" och med långa, pratiga meningar får Anders fram att fler "spännande" kollegor ska börja inom kort. En ny strategi har tagits fram om att växa 50 % på tre år. Det framgår inte i mailet vilken funktion Anders har i företaget, så jag får googla. Hoppsan, han är visst VD för ett segment också. Ändå undertecknar han bara med sitt förnamn och ingen titel. Tror han att alla redan känner till honom? Tror han inte att någon spännande nyanställd finns med i maillistan? Det är bara det att Anders enhet inte ens idag klarar av de

Ingmar Bergmans tidigare hushållerska har skrivit en bok om sina upplevelser i Bergmans tjänst. Peter Englund har talat ut om tiden i Svenska Akademien och de år han var ständig sekreterare. Bergmans hushållerska ångrar åren med Bergman och det är inte svårt att forstå varför. Peter Englund ångrar tiden som Akademiens ständige sekreterare. Själv flyttade jag till fel stad (för stor, ont om bostäder, mycket pendling) och började på fel utbildning. Jag växte upp på fel plats (ensamt på landet) och valde fel inriktning på gymnasiet. Två gånger har jag börjat på arbetsplatser där jag verkligen inte trivts. Jag har inte gift mig och kärlekslivet var ofta en besvikelse. Men vad vet vi? Kanske leder "fel" väg ändå rätt till slut. Vi träffar människor och lär oss saker vi annars skulle ha missat. Den som lever får se.

Hittade på det här i helgen när jag hade mandelmassa över. Det blev gott! 75 g mandelmassa, finriven 75 g smör, smält 0,5 dl hackad mandel 0,5 dl kokosmjöl 4-5 äpplen, gärna svenska, i tunna skivor Blanda riven mandelmassa, smält smör, hackad mandel och kokosmjöl. Lägg äppelskivorna i en ugnsfast form. Fördela mandelblandningen ovanpå. Grädda i 200 grader ca 15 min, tills den får lite färg

Idag gjorde jag en analys av mina universitetsstudier. Dyrt var det och för jobbets skull borde de inte ha behövts. Jag arbetar ju helst som administratör med blandade uppgifter och lite siffror, kanske kontrakt. Någon kurs på KTH har jag läst, pluggat franska och filosofi, tagit några juridikkurser och läste till sist företagsekonomi. KTH hatade jag verkligen och hoppade av rätt snabbt. Kände mig som en riktigt idiot och samhällsfrågorna stod inte i fokus. Franska och filosofi älskade jag och juridikkurserna var väl ok. Företagsekonomi var roligt, men mest för att jag såg organisationsteori som en form av filosofi. Högsta betyg i redovisning fick jag också, men finansteori blev det lågt betyg i. Jag tyckte om att gå på föreläsningarna i företagsekonomi, uppskattade det verkligen. Flera av lärarna var riktigt bra, både kunniga, kluriga och underhållande. Nationalekonomi och statistik smakade jag på, men hatade kurserna och avslutade aldrig. För övrigt avskyr jag allt som är svå

1 dl couscous 1 dl kokande vatten 2 torkade, osvavlade aprikoser 2 msk rostade solroskärnor (blir godast om man rostar själv) 0,5 tsk torkad ramslök 1 msk olivolja (eller mer!) Salt, peppar Lägg couscous i en liten gryta. Koka upp vatten (i vattenkokare) och slå över 1 dl hett vatten. Sätt på locket och låt stå några minuter. Häll på olivolja. Salta och peppra och rör om. Strimla aprikoserna med sax och lägg i tillsammans med solroskärnorna och den torkade ramslöken. Rör om. Servera gärna med fetaostkuber, broccoli och avrunna tetrabönor. Små, svarta bönor är gott.

1 liten ekobanan 2,5 dl mjölk eller havredryck 1-2 msk kakaopulver 1 msk salta jordnötter Mixa och häll upp i ett stort glas. Passar också som frukost!

                                                                                                                                                                          Köp tunna pitabröd i påse, de har i alla fall färre tillsatser än mjuka tacobröd och kan förvaras i frysen. Tunna, runda pitabröd Några soltorkade tomater i olja Pumpakärnor Riven ost Gör en snabb tomatsås så här: 200 g krossade tomater 1 msk tomatpuré 1 msk olivolja 0,5 tsk torkad ramslök (ev hackad gräslök istället) salt, peppar Lägg pitabrödet på en plåt och bred ut tomatsås på pitabrödet. Finstrimla två soltorkade tomater och lägg på. Strö över pumpakärnor och riven ost. Grädda i 225 graders ugnsvärme ca 10 minuter.

Jag måste erkänna att jag blir mycket inspirerad av den japanska trenden med minimalism. Fumiko Sasaki visar vägen tillsammans med översättaren Linda Skugge. Vad sägs om att kasta ut sängen och istället ha en madrass som går att rulla ihop och använda som en liten soffa under dagtid? Kanske kastar man sina platskrävande och dammande frottéhanddukar och satsar på tunnare av japanskt snitt i ett utrymmessparande och snabbtorkande material. En bokhylla behöver man kanske inte, bara man lär sig använda e-böcker på ett smidigt sätt. Minimala garderober som går att kombinera i all oändlighet kanske kan fungera. Till och med maten kan vara minimalistisk. Inte alltid överdrivet god och på köpet går man inte lika lätt upp i vikt. Motionen är enkel och kräver inget gymkort. På golvet har man plats över och kan därför spela något enkelt brädspel med vännerna, som man vågar bjuda över på te nu när hemmet inte längre är stökigt. Ja, det låter lockande! Jag har rensat bland böckerna så att d

Mattias Kristianssons recept känner jag till från tidningen Hembakat, där han inspirerar med veganrecept och alltid får det att verka lika läckert och inte alls så svårt. På det lokala biblioteket hittade jag förra veckan den här vegetariska kokboken, som framför allt vänder sig till yngre läsare. Recepten är mestadels enkla, ibland lite svårare och lika lockande som Mattias recept från Hembakat. Ingredienserna tilltalar mig verkligen, det är sådant som man brukar ha hemma, men som kombineras på lite nya sätt. Några kakrecept smyger han också in! Recepten har stora variationsmöjligheter. Man kan till exempel välja olika sorters vegetarisk "mjölkdryck" med havre eller soja, testa någon sorts vegetarisk korv i sin stroganoff eller helt enkelt fuska och inte vara helt vegansk. Den här boken kan jag absolut tänka mig att ge bort i recept till yngre släktingar eller andra som vill laga mer vegetariskt. Fantastiskt bra jobbat Mattias, jag älskar din kokbok!

När jag nu rensat ut hemma och har det jag behöver och inte så mycket mer, är det dags att fundera över vad jag verkligen vill ha. Om jag hade ett skåp till i köket, alternativt någon gång ett eget kök, skulle jag vilja samla på vissa muggar och porslinssaker. Onödigt, javisst! På helgerna kunde jag bjuda hem goda vänner på afternoon tea eller brunch. Först måste jag bara köpa fler tesorter. Vi väljer först vår mugg, sedan vårt te. Efter det kan vi fylla våra tallrikar med scones, muffins, fruktsallad och dadelbollar. Skål! Eller något.

Sedan tio år tillbaka har jag mest handlat second hand-kläder. Innan dess var jag ofta missnöjd med kläderna jag köpte nya till ordinarie pris. Jag behövde en möjlighet att till ett lågt pris testa och leka med kläder. Ett felköp är ingen katastrof om det kostade 50 kronor istället för 700 kronor. Tänk vad många fina, bekväma och begagnade jeans jag hittat och tänk hur många gånger jag varit missnöjd med byxor för 700 kronor! Jag har insett att jag passar i tröjor, tunikor och klänningar med midja, inte för stort och bylsigt. Färgerna jag vill ha är marinblått, grått och lite lila och rosa. Tidigare hade jag inte insett att jag inte passar i varma färger. Rött och grönt är ingen idé och absolut inte gult! Det är skönt att veta vilken färgskala man ska satsa på, för då passar allt i garderoben ihop. Nåja, nästa allt. En melerad, mörkblå kavaj tycks inte passa till något, förmodligen för att den är just melerad och i ett matt material. Den ska säljas... Detta trots att jag älskar

Under några månader har jag försökt följa Mari Kondos råd så som de presenteras i The life-changing manga of tidying up. Garderoben är rensad och ordnad, skorna jag valt ut att ha kvar är snyggt uppställda, böckerna genomgångna sedan tidigare, mitt skåp i köket har jag tagit hand om och smålådorna med ospecificerat innehåll är i de flesta fall borttagna. Vem behöver små kartonger med osorterat krafs som pennstumpar, gem, kapsyler, snören och pappersbitar? Bäst att bara ha en låda med de verkligt nödvändiga sakerna som pennvässare, post-its, en magisk mini-målarbok (ja, nödvändigt!) och fungerande pennor. Efter att allt kommit på sin plats och det onödiga skänkts till välgörenhet eller kastats skulle lugnet infinna sig och livet börja, trodde jag. Himlen skulle öppna sig och nya möjligheter komma av sig själva. Nytt jobb, gamla vänner skulle plötsligt höra av sig och förhållandet blomstra. Nu sitter jag här och tycker att saker känns... ungefär som vanligt. Förutom att garderoben ä

Vilken underbart påskgul bok! Jag kunde inte motstå den på biblioteket och lånade hem den i påskveckan. Etgar Kerets De sju goda åren fick mig att skratta högt. En irriterande och påträngande reporter försöker få en kommentar av författaren på ett sjukhus efter ett terrordåd och lämnar honom inte ifred Keret är egentligen på sjukhuset för att hans fru ska föda barn. En schweizisk hotel manager får sparken på grund av en ödla. Tillfälliga möten blir till vindlande, dråpliga och färgstarka historier, ofta med en djupt allvarlig underton. Varje kapitel är som en kort novell. På några få sidor bygger Keret vansinne och spänning.

Anna Kåvers lilla bok om att leva med tillvarons ovisshet ger en ökad förståelse för människans villkor och behov. Jag önskar att jag hade kunnat läsa den när jag gick på gymnasiet. Oro är något som alla människor känner och till viss del är det bra och hjälper oss att undvika vissa faror, men det kan lätt övergå i en febril tankeverksamhet som gör att vi undviker all möjliga situationer och upplever låg självkänsla. Fysiologiska aspekter tas upp, som att hjärnan är konstruerad för att undvika faror. Hormonella faktorer spelar också in. Filosofiska aspekter, som Kirkegaards tankar om val och ångest finns med. Vi får möta två tänkta patienter som brottas med oro på olika sätt. Det mest intressanta är att se hur oron kan göra en lite handikappad, ta oerhört mycket kraft och tid i anspråk och få en att undvika situationer som skulle kunna ge energi och glädje. Allt detta helt i onödan eftersom det finns bra metoder för att hantera oro, antingen själv eller med en professionell person

Axess TV sände ikväll ett program om CS Lewis, som skrev Häxan och Lejonet. Lewis hade som många författare ett händelserikt och ofta svårt liv. Som nioåring förlorade han sin mor och blev sänd till internatskola. Han trivdes mycket illa i skolan (man kan gissa att han blev mobbad) passade inte in och kände sig övergiven. Till slut skickade hans far honom istället till faderns gamle lärare och CS Lewis förvandlades från en blyg pojke till en allmänbildad och beläst ung man som också kunde föreläsa inför publik. Han stred i första världskriget och efter kriget tog han hand om en stupad kamrats mor. På något sätt lyckades han ha en sorts förhållande med henne och bodde hemma hos henne, trots att det egentligen inte var tillåtet att bo någon annanstans än i studentbostaden vid universitetet när man studerade. En enda natts frånvaro med en kvinna kunde göra att man blev utkastad från universitetet. Hur CS Lewis lyckades med konststycket utan att bli upptäckt (eller blev han det?) gav dok

Under flera år har jag desperat provat olika mjällschampon. Efter att ha läst på och blivit rekommenderad vinäger i håret, testade jag istället Lactacyd tvål och äntligen är min hårbotten gladare och håret behöver inte tvättas lika ofta. Såg ett professionellt schampo med mjölksyra som kostade 249 kr. Lactacyd kan man få 500 ml för 50-60 kr...

Över påsken var jag på Gotland och blev mycket glad när det visade sig att PC Jersild skulle komma till Almedalsbiblioteket för att tala om det inte så muntra ämnet "Den moderna döden". Jag ska erkänna att jag egentligen aldrig läst Jersild, bara försökt med Barnens Ö och tröttnat. Eller så var jag för ung då. Halv sju på onsdagen efter påsk var det dags. Full av förväntan anlände jag till biblioteket bara för att hitta en lapp där det stod; "Inställt på grund av sjukdom". En av min pappas gamla elever var desto mer närvarande och pratsam. Hoppas att Jersild kan besöka Almedalsbiblioteket vid ett annat tillfälle, men då kommer inte jag att vara där. Nu har jag beställt en av hans böcker till mitt vanliga bibliotek här på "fastlandet". Får se vad jag tycker om den, det är visst lite science fiction. Förmodligen valde jag fel titel, men det visar sig.

Ikväll orkar jag inte läsa kokbok. Istället tar jag ett tunnbröd och brer på på (hemgjord, tro det eller ej!) tomatsås. Strimlar några soltorkade tomater och fördelar över tunnbrödet. Strör över en riven, lagrad ost och toppar med pumpakärnor. När den oförskämt goda fuskpizzan kommit ur ugnen strör jag på lite mortlad örtkrydda och ringlar olivolja över. Mums!

Prinsessan Madeleine har fått sitt tredje barn och istället för att vara glad för hennes skull är jag avundsjuk. Hon kan få den bästa vården, ha en egen barnmorska hemma som hjälper till i hemmet och en barnflicka till de äldre barnen. Madeleine kan skaffa många barn och vara hemma utan att behöva oroa sig för sin föräldrapenning eller försörjning. Dessutom har hon sluppit havandeskapsförgiftning och fick ett mycket genomsnittligt stort barn. Jag önskar att jag hade fler barn, kunde jobba halvtid i en intressant bransch (utan att bli ruinerad) och hade tillgång till den bästa vården och stöd och hjälp hemma. Nu är jag orättvis mot prinsessan Madeleine, hon har ju inte valt att födas in i sin roll och verkar inte heller trivas så bra med att vara en offentlig person. Att förlossningsvården krisar är inte Madeleines fel och jag får skylla mig själv att jag bor långt ifrån släkten.  Idag fick jag besked om att jag får tillbaka pengar på skatten, det är i alla fall en liten tr

Sedan jag blev mamma har jag tänkt att det är skit att vara kvinna. Nu har jag sett det själv i praktiken. Kvinnor blir gravida, föder barn och ammar, men förväntas ändå yrkesarbeta lika mycket som män. De straffas ekonomiskt och sliter ut sig för att barnen ska ha det bra, dessutom blir deras kroppar ofta skadade i samband med förlossningen. Hela världens väl och ve vilar på kvinnornas axlar, men mycket av det kvinnor gör är osynligt. När kvinnorna inte är gravida eller ammar får de dras med besvärliga menstruationer och hormonsvängningar. Dessutom behandlas många kvinnor illa av sina män. Hur kvinnor förr i tiden klarade sig förstår jag inte alls. Tänk att föda barn utan modern sjukvård, utan smärtlindring. Skador kan inte behandlas och för tidigt födda överlever inte. Fungerar inte amningen kan barnet dö. Inga moderna blöjor finns, hur klarar man det? Utan modern sjukvård hade jag och min dotter inte överlevt havandeskapsförgiftningen. Det måste helt enkelt vara

Den här vackra boken innehåller massor av användbar information för den som planerar att skaffa höns, eller bara vill laga äggrätter och drömma lite. Vi får möta hönsen som bor i författarens hönsgård. Där finns såväl en "vanlig", vit leghorn som en "grönläggare" och den alldeles underbara hönan Ugglan, liten och tufsig med små fjädrar. Jag är förälskad i Ugglan och vill ha en egen flock med små ugglor! Äggecepten är lagom enkla, ibland sofistikerade. Vi får lära oss att pochera ägg och tillaga ägg vid lägre temperatur, så att de blir krämiga. Den som vågar kan laga kinesiska, melerade ägg med te. (Sådana ägg har jag faktiskt sett lagas när jag bodde i studentkorridor, men jag blev inte sugen...) När jag var barn hade min familj höns under några år. Det var väldigt roligt, men svårt att åka bort förstås. Jag hade namn på varenda höna, som Gullan och Zebran. När jag blir pensionär ska jag ha höns!

Efter att ha sett filmen om Ted Gärdestad hittade jag en bok på biblioteket som heter Att förstå Psykos och Schizofreni. Det är en av de bästa böcker jag har läst! Egentligen handlar den inte så mycket om just sjukdomarna, utan om hur oerhört viktigt ett gott bemötande och respekt är för att människor ska kunna må bra och återhämta sig från svårigheter. Tvångsintagning och tvångsmedicinering måste ju vara en sista utväg. Att inte tala med personer i svårigheter är grymt och omänskligt. Den som saknar en stödjande omgivning löper större risk att drabbas av ohälsa. Ibland beror kraftiga reaktioner på sömnbrist, vilket lätt kan glömmas bort. Att man inte ätit eller druckit kan ge samma effekt, så det är oerhört viktigt med stöd i vardagen och till exempel nya behandlingsmetoder för bättre sömn. Vi alla behöver vänligt bemötande och uppmuntran och ofta är det de som befinner sig längst ner som inte får det, till exempel fattiga kvinnor och utsatta barn. Genom att beröva människor ett

2004 var Jana Hensels Zonenkinder en bästsäljare i Tyskland. Den fick även en efterföljare med essäer om livet efter Tysklands återförening. Jana Hensel ger oss som inte var med och egentligen inte kan förstå skeendet en inblick i svårigheterna som de forna östtyskarna stod inför när de skulle integreras i västtyskland. Det tycks som om många kände mindervärdeskomplex och skämdes över att inte ha koll på vad som var modernt eller hur saker och ting fungerade i väst. Hensel känner att hennes land togs ifrån henne mycket plötsligt och med det en massa aktiviteter och vanor som betydde gemenskap och trygghet. Många i den äldre generationen blev arbetslösa och ett stort avstånd skapades mellan föräldrarna och deras tonåriga barn. Barnen kunde ge sig ut i världen och uppleva allt det nya, medan föräldrarna inte riktigt var kapabla att lära nytt. Bara en sådan sak som att ge varandra presenter kunde skapa irriterande problem. Föräldrarna gav bort det som varit specialerbjudande den d

Gott nytt år! Bloggandet kom av sig när min dotter blev mer rörlig, men jag ska komma igen nu. Så här några månader efter att jag läst ut den, minns jag fortfarande några viktiga tips från Yael Adlers hudbok. Att tvätta sig ofta med tvål behöver inte alls vara bra, utan kan tvärtom skada huden, skriver hon. Särskilt underlivet bör man inte tvätta med tvål enligt författaren (och en hudläkare måste väl ha rätt?!). Varje gång huden tvättas med tvål förstörs det naturliga skyddet och det tar flera timmar att återställa PH-värdet. Risken ökar för bl.a.svampinfektioner. Att använda ren olja som hudvårdsprodukt rekommenderas inte heller, eftersom oljan löser upp hudens egen oljebarriär. Yael Adler går så långt som att skriva att den som tvättar sig för ofta med tvål stinker! Synd att en släkting som badade barnen varje dag aldrig kommer att läsa den här boken... Vad jag minns står det inget om hur det idoga tvättandet påverkar våra stackars händer. En mamma som jag ed ständiga blöjbyte