bokkällan

Valborg borde vara en fin högtid, men dränks ofta i alkohol och krav. Med barn blir det lätt för sent och alla behöver vinterjacka ikväll. Jag tar med extra kakor och dricka till barnens kompisar. Långt att gå är det också... Det var andra tider när jag var student. Alltid nykter och jag åkte till Ulriksdal. Man kunde titta på vitsippor och paddor och ett slott. Kanske varmt te kan pigga upp mig ikväll. 

Idag var jag på vårdcentralen. Efter att jag slutat med mediciner sover jag två timmar mer per natt, men läkaren vill ändå att jag provar nya mediciner. Jag ville inte bråka med läkaren, men jag tänker inte hämta ut receptet hon skrev. Det är dyrt och ingen medicin utom en har någonsin fungerat. Fast vid årsskiftet slutade även den fungera. Kanske är det så att när jag tar inga mediciner alls kan kroppen återhämta sig. Hälften av gångerna kan jag somna om! Förut var det ingen gång. Provar jag nya mediciner försvinner nog dessa effekter. 

Att jag igår var på Kulturnatt med en väninna skulle säkert glädja min familjs gamla vän L som lämnat oss. Igår på Kulturnatten lyssnade jag på korta utdrag ur opera, besökte franska reformerta kyrkan och en utställning om en arkitekt.  Det bästa med Kulturnatten var dock anglikanska kyrkans ljusceremoni. En äldre, lågmäld och humoristisk präst berättade om hur han ser på sitt uppdrag. Människor som tar nattvarden kommer med det som är trasigt och får broken bread. Ord kan såväl skada som hela.  Både jag och min väninna kände starkt att vi vill lyssna på den anglikanska prästen igen. En söndag åker vi dit i god tid på förmiddagen!

I fredags var jag på begravning. Kvinnan som begravdes var kollega och nära vän till min pappa. Hon levde ett underbart liv enligt mig. L älskade litteratur, film och kultur. Hon var lärare i svenska och kände många människor. På somrarna var hon i stugan på Kollandsö. På 80-talet träffade hon en ny man och flyttade till Gotland, kanske 5 km från min familj. L och pappa var kollegor. Vi umgicks flitigt trots att L och hennes man var äldre. De såg nog min pappa lite som en extra son. Min pappa och L träffades ofta genom filmstudion och vi sågs hemma hos varandra.  På julaftons förmiddag drack de glögg med oss  under 30 år. L satt barnvakt åt mig och min bror och gav oss böcker och ibland keramik. Hon följde min skolgång. Framför allt utstrålade L och hennes man sann glädje över att göra det de tyckte om tillsammans med andra.  Jag önskar att även jag kunde ha roligare. Ska omvärdera saker.

Idag glömde jag några handdukar och ett påslakan i tvättstugan. Eller nja... jag var för stressad för att hämta dem i tid. Sedan bokade jag en ny tvättid bara för att kunna komma in.  Först hittade jag inte min tvätt, sedan såg jag att den låg ihopvikt i en fin hög. Någon har alltså vikt ihop den till en okänd människa. På sin höjd hade jag förväntat mig en sur lapp. Det värmer mitt hjärta att någon glädjer sin okända granne.

Idag smugglade jag tillbaka en ej använd vara till affären. Undrar just vad de tycker om det... Soltorkade tomater med för stark smak av vinäger kastade jag som kompost. De hade stått 6 månader och jag var trött på dem.  Rester av färsk ananas åkte i komposten. Ananas är så jobbig att ta hand om, hård och knölig. Jag köper inte ananas igen. Som tur är har jag pasta med grönsaker kvar till middag. Barnen får currykyckling.

På fredag begravs en nära vän till min familj. Hon var gammal, men hennes död skakar ändå om lite. Vår vän L var 88 år. Under många år umgicks vi med henne och hennes man på Gotland. L:s familj var lärare, precis som min. De gick på filmstudion med mina föräldrar och kom ofta förbi och berättade om olika kulturella aktiviteter och projekt. Vi sågs även på julafton enligt en gammal tradition och jag älskade att ha folk i huset. L satt även barnvakt åt mig och min bror. De sista åren var L änka och dement. Ändå lämnar hon ett sådant tomrum efter sig, en länk till min barndom.

Igår ville jag inte vara mamma alls. Idag på annandag påsk tog jag med barnen till kyrkan. De gick fint hela vägen dit, vilket tar 30 minuter. Väl där satt de lugnt i lekhörnan i en timme. Vem hade kunnat tro det? Den mystiske mannen läste text och delade ut nattvard. Jag gav honom faktiskt en komplimang och sa att han passar som kyrkvärd. Jag pratade också med en körledare jag gillar. När ska jag börja sjunga igen?

Klockan 06 på morgonen väcker barnen mig, vardag som helg. Mitt liv går bara ut på att ordna mat, klä på, borsta tänder, tjata om skor och jackor. Packa ryggsäckar, tvätta, diska och städa. Försöker jag dricka te kommer barnen och bråkar. Min dotter har troligtvis adhd, men ingen diagnos. Hon är snäll i skolan, men beter sig hemskt med mig. Springer runt, lyssnar inte, stökar till och hittar på dumma upptåg.  Att gå till kyrkan med barnen är omöjligt, om de inte sitter i lekhörnan hela tiden.  Nu är jag gråtfärdig efter en utflykt till Cosmonova. Barnen skämde ut oss både på tåget och i bussen.  Om jag kunde skulle jag avsäga mig rollen som mamma. Den har kostat mig min hälsa, min tid, min ekonomi och mitt sociala liv. Plus gett en enorm känsla av skuld och misslyckande, som aldrig kommer att gå bort.

Den snygga, 20-åriga mannen som brukar gå i kyrkan är numera kyrkvärd! Han läste ur profeten Jesaja idag, där det bland annat står om den som skall komma att "Han hade inget utseende som tilltalade oss..." Starkt jobbat ändå att vara kyrkvärd! Men Carl har ett lätt uttryckslöst ansikte och pratar inte mycket. Det gör mig bara mer nyfiken och det vet han säkert om... Den här mannen borde bli modell, om han inte redan är det. Lång, fylligt hår, vackert ansikte, välbyggd. Han klär sig i kostym till vardags och har säkert höga ambitioner, men jag vet inte ens hans efternamn. 

På Malmö central går det att köpa enorma mängder kakor, bullar, glass, mini-pizza, hamburgare och annat. Vart man än går blir man lockad. Jag skulle gärna vräka i mig mini-pizza med välgräddade kanter, men låter bli.  Kapitalism på hög nivå det här! Stora mängder pengar som spenderas på socker, mjöl och ger upphov till sjukdom.  Konstigt att inte fler är sjukligt tjocka. Sedan behövs Ozempic. 

Tyvärr hamnade vi på filmen Minecraft igår. Den var så dålig att jag fick gå tillbaka till hotellet med dottern efter 30 minuter. Rörigt manus, trams och inga poänger. Dagens Nyheter har gett den 1 i betyg. Synd att jag inte kollade innan. Surt att inte kunna få pengarna tillbaka.

Dottern och jag reste med flyg ner till Skåne och tog flygbussen till centrala Malmö. Bil är på ett sätt lättare. En dag gick vi på museer med gamla vänner och en dag tog vi buss ut till släkt i Sjöbo. I Sjöbo har de ett fantastiskt bibliotek och ett konditori med bättre kakor än jag får i mitt köpcentrum i Sollentuna. Minus trängseln. Nu får vi sitta och vänta på den enda flygbussen som går kl 14.  Nu upprepar jag igen att mannens uppgift är att köra runt kvinnor och barn i bil. Om mannen är uppskattad kanske han får nåt mer. Annars... sorry.  Livet är orättvist.

Idag satt jag på flygplatsen med min dotter och väntade. Vi tog flyget till Malmö och nu sitter vi på hotellet.  Vi har promenerat en timme och köpt kyckling och bröd på Willys. En liten flaska vinäger blev det också, för att hålla vikten. Och mandariner. Malmö är trevligt! Allt inom räckhåll, fina byggnader, vatten och vi fick sol.  Servicen på flygplatsen och flygbussen var bra. Folk har mindre bråttom!  Imorgon ska vi till Malmö museum, som ligger alldeles i närheten. Hoppas på mer sol!

Igår insåg jag att jag har 5 veckor semester och ingen att resa med.  Som ung reste jag med italiensk pojkvän och fransk pojkvän. Senare reste jag med mina barns pappa. Jag borde vara tacksam för den tiden och de resorna i rosenskimmer. Vad ska jag göra nu? Det blir kanske en ensam resa till Wien i sommar. Det är väldigt kulturellt. Eller Bryssel igen?? Känner ju folk där i alla fall.

En god vän tror att stress orsakar mina sömnproblem. Hon kan mycket väl ha rätt. Hur slutar man stressa när barn ska till skola/dagis och man själv jobba? Hur slutar jag bli sur på min dotter som inte är det lydiga barn jag trodde att jag skulle få?  Lillebror bäddar sängen själv och säger tack för maten. Jag har aldrig krävt att han ska göra det. Det är mycket man inte förstår här i världen. Vad kan jag påverka?

Själv har jag dragit ner på te, så visst kan man dra ner på kaffe? Jag tror inte kaffe är så nyttigt, åtminstone smakar det äckligt, irriterar magen och borde minska upptaget av näring. När priset på choklad höjs köper jag mindre och kanske går ner i vikt.  Att priset på kaffe höjs är kanske bra. Så hög konsumtion som många har kan aldrig vara nyttigt. 

Idag skulle jag svara på ett mail från en fransk kund som vill tvinga oss att skriva under ett dokument. Autosvaret säger att kunden är out of office! Det känns bra, då kan det bli en bra vecka.

I en lägenhet under mig borde en kvinnlig, kurdisk taxichaufför bo. Det är bara det att hon inte bott där på fem år och ständigt hyr ut till nya, förmodligen mot reglerna.  Jag är trött på det här. Damen verkar bo hos en man i ett annat hyreshus i vårt område. Ska man anmäla till hyresvärden? Antar att det ändå är för svårt att bevisa. Vi alla vet ju dessutom hur svårt det är att hitta bostad.  Andrahandskarusellen snurrar vidare. Undrar om den kurdiska damen tar ockerhyra... I så fall gör hon sig nog en hacka.

I år har jag tjänat in hel semester. Aldrig har jag förstått tjusningen med fyra veckors löpande semester. Resa gör man väl på en vecka och sedan då... Att arbeta medan barnen är bortresta är dock rena semestern. Börja 07, sluta 15 och sedan kunna åka in till stan och dricka Cola på uteservering.  Till och med att vattna en kolonilott efter kl 15 är vilsamt. Eller att promenera långt.  Men hela lediga dagar?? Då måste det bli städning och utrensning.  Kanske bokar jag hemstädning som avkoppling och jobbar vidare. Och detta trots den franska kunden...

Hela hösten såg jag fram emot att prova Sushi Yama i vårt lokala köpcentrum. Idag blev det av. Vårrullar och edamame-bönor beställde jag till mig. Barnen ville ha pannkaka. Maten var helt ok, men lokalen var dåligt städad och besticken slarvigt diskade.  Borden plockades av, men under dem låg skräp. De borde ha haft öppet max två timmar när vi kom dit, så städningen utförs nog inte när den ska. Tror inte det blir ett nytt besök tyvärr. Inredningen är trevligare är Burger Kibg, men det hjälper inte. Burger King har i alla fall rent golv...

Idag hörde den franska kunden av sig två gånger. De kräver att vi skriver på ett dokument med märkligt innehåll, oklart varför. Det känns nästan som en fälla. Chefen har föreslagit ett möte med kunden. Jag vill inte vara med! Det gäller implementeringar som kunden borde ha gjort 2023.  Fransmän överlag är galna i dokument med underskrifter, deras administration är långsam och de är ofta inte trevliga. Varför ägnade jag 10 år av mitt liv åt att försöka lära mig franska och tro att jag kunde älska dem? Något spökar.

Tidigare har jag undrat om USA-chefen höll på att bli utbränd. Idag ställde hon in veckomötet i vanlig ordning. Nu är det min svenska chef som inte hörts av sedan han var på chefskurs tre dagar förra veckan. En meningslös chefskurs kan väl sänka vem som helst... Han blev visst förkyld också. Hoppas chefen snart är på banan igen! Vi är ju en bra grupp när alla är på plats.

I helgen slutade mitt Wifi att fungera -Igen! På måndagen kl 08 ringde jag supporten och kom fram direkt. Den här gången frågade jag hur det här kunde hända. Andra gånger har supporten satt på Wifi igen. "En knapp på din router" sa supporten och jag tittade för första gången bakom den. Då insåg jag att jag ibland kommer åt knappen när jag dammsuger! Problemet är löst, men det tog mig flera år att fatta...