Hummelhonung sommarläsning

Igår bestämde jag mig för att läsa en bok som jag redan läst. Valet föll på Hummelhonung av Torgny Lindgren. Många tyckte om den här boken när den kom ut 1995, men andra hatade de "äckliga" inslagen och den märkliga dialogen. Mänskligt förfall är väl naturligt? Stinkande gubbar med cancer och viktproblem tål jag att läsa om.

En kvinna som föreläser om helgon kommer till en liten ort i Västerbotten. Efter föredraget får hon bo över hos en äldre man och hon blir snart indragen i två äldre bröders konflikt och kamp mot döden. Bröderna, som bor grannar, har hatat varandra i många år och ingen av dem vill dö före den andra.

Man behöver inte ta Torgny Lindgrens historier alltför bokstavligt tycker jag. Naturligtvis talar ingen så som Lindgren skriver sin dialog, men jag älskar dialogerna ändå.

"... vad hon hörde var en översättning av det slag som besökare alltid lyssnar sig till i främmande land." Det skulle kunna stämma in på min senaste Danmarksresa!

En av personerna i Hummelhonung säger att Gud läser Norra Västerbotten. Av någon anledning tyckte jag det var riktigt roligt. Ja, varför skulle han inte göra det? Eller åtminstone veta allt som står där.

Tack Torgny Lindgren för att dina böcker håller för flera läsningar.