Hur jag mötte Benoit en natt på en flygplats

Det var i november 2005 som jag åkte till Sardinien på vinst och förlust. Jag ville träffa en kille som jag blivit tokigt förtjust i när jag pluggade i Frankrike. För att slippa honom hade jag flyttat in på ett kloster-boende, men nu ville jag ta igen vad jag missat.

Från norra till Södra Sardinien fick jag åka kväll och natt med buss när jag kom fram. Stjärnhimlen var fantastisk. 

Den charmiga killen hämtade upp mig och jag fick bo i hans studentbostäder en vecka. Han visade mig ön och vi besökte en medeltidsmarknad, en odling i bergen som drevs av en parfymer och tog med mig på svampplockning i en snårskog. Jag fick även träffa hans familj och gamla farmor och plocka mandariner.

Det blev aldrig något mellan mig och killen och bra var väl det.

På hemvägen övernattade jag på Ryan air flygplats utanför London. Det gick inte att sova och jag hade inget liggunderlag. Stolarna var gjorda med armstöd för att det skulle vara omöjligt att sträcka ut sig över två.

Framåt morgonen kom en ung man och frågade mig vilken bok jag hade köpt i flygplatsens butik. Vi började prata och bytte kontaktuppgifter. När jag kom till Sverige väntade ett långt mail från honom.