Ska jag skola om mig?

Igår började min dotter ettan på riktigt, första året var ju "bara" förskoleklass. Det fick mig att tänka på min egen utbildning. Jag har läst för många kurser utan att "bli något". 

Efter nv-programmet på gymnasiet försökte jag läsa till kemiigenjör. Det gick inte alls, trots höga betyg från gymnasiet. Jag började ångra att jag slitit hårt på natur istället för att gå samhäll, ta det lite lugnt och ha kul.

Jag pluggade franska, läste i Frankrike och senare blev det också kurser i företagsekonomi. Filosofi, juridik, tyska och italienska har jag också läst, men till vilken nytta?

Nu har jag hittat den utbildning jag kunde ha gått som 20-åring, men den fanns nog inte då. Det är en tvåårig YH-utbildning till laboratorieassistent, distans från Uppsala. Då skulle jag kunna odla bakterier igen som jag gjorde på Arlas lab på Gotland när jag bodde där!

Framför allt skulle jag vilja läka gamla sår, klara av något med nv-inriktning och sluta känna mig som en idiot. Är det ens möjligt? Tiden får utvisa det.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lactacyd tvål räddar håret

Matuppror vecka 12