Reseminnen: Borttappad på Sassaris flygplats

För många år sedan, 2005 reste jag med Ryan air till Sardinien. Jag landade i Sassari runt klockan två på eftermiddagen. Jag behövde ta mig till Cagliari på andra sidan ön, men först och främst var jag hungrig. Det fanns mackor, men mannen i kiosken ville inte ta emot mina euro. Jag förstod ingenting.

En grön basker hade jag på mig. Då dök hon upp, en tjej i min ålder med en svartvit hatt på huvudet. En italiensk ängel! Hon förklarade att jag måste betala mackan på ett annat ställe och sedan visa upp kvittot i kiosken för att få min macka. Sådana saker kan få mig att för en kort stund avsky länderna vid Medelhavet.

Bussen till Cagliari skulle inte gå förrän sent på kvällen, men min nyfunna ängel tog med mig in till Sassaris centrum, till en annan busshållplats och visade mig var man köpte biljett.

Sedan började den flera timmar långa bussresan mot Cagliari. Till slut blev det kväll och mörkt. Stjärnhimlen ute på landet mitt i ingenstans var så klar och stark som jag aldrig tidigare upplevt och troligtvis aldrig kommer att se igen.

Min ängel gick av före mig och vi vinkade adjö. Jag bad aldrig om telefonnumret. När jag sent omsider gick av i Cagliari stod jag vid en upplyst, rosa byggnad mitt i natten. Kanske borgmästarens residens. Snart var jag ensam. Om den där killen inte kom och hämtade mig skulle jag vara illa ute. Jag tog upp min röda Nokia 5110 och började skriva sms till honom.