Vänner från förr: Eva

Jag vill skriva lite om vänner som jag en gång hade när jag bodde på landet. Vi tappade kontakten som tonåringar. Vännerna kommer att ha andra namn när jag skriver och min avsikt är inte att lämna ut någon eller vara taskig. Jag vill helt enkelt minnas vad de betytt i mitt liv. 

När jag flyttade till storstan saknade jag mina gamla vänner och drömde om dem på nätterna i flera år.

Eva och jag började umgås när vi höll på med den gotländska sporten varpa på låg- och mellanstadiet. På den tiden hade vi många gemensamma intressen. Vi metade abborre, samlade frimärken, fångade grodyngel och cyklade ut på picnic.  

Vi spelade också schack och räknade matte. Eva var alltid bäst. Vi var brevvänner.

Hemma hos Eva bodde också hennes gamla farmor, som gärna såg Tom & Jerry på video.

När vi blev äldre fick Eva nya kompisar och blev en tuff tjej. Hon slutade kasta varpa med mig och jag var ledsen för det. Hon sminkade sig och bytte klädstil.

På gymnasiet hoppade Eva av och började jobba på café, trots att jag visste att hon var smart.

Idag kan jag se på Evas LinkedIn att det ordnade sig och att hon tog igen det där med utbildning senare. Det är jag så glad för. Bra jobbat Eva! Jag har alltid vetat att du är smart.