Bekanta från förr.... Fortsättning

Så småningom åkte jag hem från Poitiers. Jag tog med nöd och näppe mina kurspoäng och på ett sätt kunde jag andas ut. Att vara tillbaka i Stockholm var skönt. Folk förstod mig när jag pratade och jag hade förstått att Sverige var mitt land, att jag var svensk i själ och hjärta. Men ändå... jag kunde inte glömma Ivan. Varje dag tänkte jag på honom, det var som en besatthet.

Det fanns bara en sak att göra. Elisa var ju kvar i Poitiers en termin till, det visste jag. Alltså skrev jag ett vanligt brev och skickade det med posten till Mademoiselle Elisa på Boulevard Pont Achard i Poitiers. I kuvertet lade jag ett igenklistrat kuvert med ett brev till Ivan. Om jag minns rätt hade jag till och med franskt porto till Ivans brev, bara inte hans adress. 

Jag skrev "Jag är ledsen för allt som har hänt. Snälla Elisa, kan du skicka det här brevet till Ivan. Det skulle betyda mycket."

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lactacyd tvål räddar håret

Matuppror vecka 12