Kollegan R -En uppskattad surgubbe

En del kollegor jag haft lämnar verkligen bestående intryck. Som sagt lägger jag alldeles för stor vikt vid mitt arbetsliv, men vem kan låta bli att fästa sig vid människor?

När jag arbetade på Veolia i Årsta skötte jag administration och fakturor åt fyra fjärrvärmeanläggningar. På två av anläggningarna arbetade teknikern R. Han ville inte medverka till att nya kris- och nödplaner sattes upp på hans anläggningar, trots att det var ett krav. Han kunde storma ut från möten arg som ett bi och skrika "det här har jag inte tid med, det är bara trams". 

Det blev alltmer akut att göra något åt R:s anläggningars dokumentation. Jag fick helt enkelt åka dit och tillbringa en dag med R. 

R var alltid på plats tidigt, senast sju. Den här morgonen visade han mig runt på anläggningen och berättade om sitt dagliga arbete. Han gillade att hålla anläggningen städad och gå sina ronder. Jag lyssnade uppmärksamt. Efter genomgången blev det fika. Efter det kunde jag prata om dokumenten och vi satte upp dem.

Jag började respektera teknikern R. Han var plikttrogen och tog hand om sina anläggningar. Trots sin buttra attityd var han beredd att göra mycket för människor han tyckte om. Jag är fortfarande skyldig honom en lunch. Han hade också en god vän som konstruerade egna korsord.

Min dotter föddes med akut kejsarsnitt två månader senare. Jag fick en anonym blombukett hemskickad från Interflora nära jobbet. Än idag misstänker jag att det var R som skickade den.