Tänk om allt har blivit sagt

Jag sov till 05, vilket är bättre än att bli väckt klockan 02 av ett barn som kräks. Den polska killen är tyst.

Jag är inte tyst, det är jag aldrig. Får jag inte prata så skriver jag på papper eller här.

Vi berättade saker för varandra jag och D, men vi gör det inte längre. Kanske har vi sagt allt som behövde sägas, fått ur oss det vi skulle. Det var säker dumt det som jag sa, men ska det sluta så? 

Nej, nu ska jag göra andra saker, som jag hade velat ge som råd till min dotter. Har man kärleksproblem ska man ha roligt med tjejkompisarna istället.

Klockan 11 öppnar second hand-butiken i Häggvik och jag ska titta där med en ny bekant. Ikväll ska jag på bio med en god vän och se Emilia Perez, en märklig trans- och maffiamusikal på flera språk.