Bekanta från förr... Fortsättning

Jag flyttade in på klosterboendet. Den ordentliga italienska killen tog över mitt rum och han hjälpte mig få med alla saker till mitt nya boende. Han hette Alessandro. Mitt liv blev bättre och jag kunde andas igen. Jag fick nya vänner, några av dem japanskor och sällskap till middagen. Men jag kunde inte sluta tänka på Ivan.

I efterhand fick jag veta att Alessandro snabbt blivit vän med Elisa och Ivan. Alessandro var strängt religiös och letade bara efter en kvinna att gifta sig med, inget tillfälligt. Trots det blev han god vän med festprissen Ivan. Det gladde mig att jag gett de andra en vän och att det sociala livet nu flöt på i mitt gamla boende.

Jag gick ensam på Poitiers gator och tänkte på att jag egentligen skulle ha velat lära känna Ivan. Men han hade ju ständigt nya kompisar, nya tjejer. Han hade tröttnat på mig fort. Kunde någon vara unik för honom?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Lactacyd tvål räddar håret

Matuppror vecka 12